CRS forskningsteman
Forskningen vid CRS är indelad i sex olika forskningsområden:
Välfärd, hälsa och välmående är grundläggande för människan och hennes samhällen. Välfärden anses skapa den samhälleliga och individuella trygghet som behövs för hälsa och välmående, liksom rättvisa förutsättningar för åtnjutande av mänskliga rättigheter.
Temat Välfärd, hälsa och välmående fokuserar på forskning kring relaterade grundläggande samhällsutmaningar, samt utvecklingspotentialen i dessa.
Forskning inom temat Familj, genus och demografi syftar till att analysera den snabbt förändrade sociala dynamiken i Sverige och den bredare europeiska kontexten, genom att ta fasta på en rad olika aspekter och relationer i denna förändingsprocess.
Dessa skiftande dynamiker analyseras genom teoretiska perspektiv som kombinerar begrepp som sekularitet, religiositet, värderingar och praktiker såsom de uttrycks inom sammanhang som familjer, instutitioner och civilsamhälle.
Migrationen benämns ofta som en av vår tids stora utmaningar, en utmaning som ökar i takt med globaliseringen och till följd av klimatförändringar, krig och konflikter. Denna typ av globala skeenden och lokala politiska och sociala processer påverkar människors möjlighet och villighet att leva på de platser där de bott i generationer.
Forskningen om migration och medborgarskap fokuserar på såväl migration och migranters betydelse för samhället som samhällets förändring genom migration, i syfte att öka förståelsen och bidra med kunskap för att bygga ett hållbart samhälle.
Den forskning som bedrivs inom temat Demokrati, kommunikation och medier fokuserar på samspelet mellan religion och aktuella sociala förändringar i Sverige och norra Europa. Detta sker genom studier av vilken roll som religion spelar i den offentliga sfären till exempel i medier, statlig förvaltning, och det politiska systemet. Generation, genus och etnicitet är centrala teman som tydliggör förhandlingar om gränser mellan religiöst och sekulärt, privat och offentligt i samhället.
Forskning om sekularism och sekularitet, ateism och neutralitet är därutöver viktig att ta i beaktande när religion, religionsfrihet och religionens roll i samhället diskuteras. I den forskning som bedrivs inom ramen för temat problematiseras dessa begrepp, då statens förhållningssätt till dessa frågor påverkar hur samhället förhåller sig till såväl individer som majoritets- och minoritetsgrupper. Dessa frågor är kärnan för den forskning som bedrivs inom ramen för detta tema och utgör också grunden för den forskning som temat syftar till att utveckla.
Utgångspunkten för temat är att alla människor – oavsett om de är religiösa eller inte – genom sina handlingar och sitt sätt att vara uttrycker en viss förståelse av vem människan är, av det större sammanhang som hon ingår i och vad som är värdefullt att sträva efter i livet. Alla människor har någon form av livsåskådning. Den kan vara mer eller mindre medveten, genomtänkt och heltäckande eller systematisk. Många religiösa människor är medvetna om att de har en livsåskådning, men motsvarande uppfattning är mindre utbredd bland icke-religiösa eller sekulära människor.
Dessa och mindre explicita och systematiskt utarbetade sekulära förhållningssätt till livet behöver identifieras, analyseras och relateras till de religioner som återfinns i vårt samtida samhälle. En viktig fråga att belysa är vilka nya möjligheter ökade kunskaper om sekulära livsåskådningar kan skapa för religionsundervisning.