Nätverk och Impact-initiativ
Institutet för Pentekostala Studier
Institutet för Pentekostala Studier är ett samarbete mellan Centrum för mångvetenskaplig forskning om Religion och Samhälle (CRS), Uppsala universitet och Akademi för Ledarskap och Teologi för att främja forskning om pentekostalismen i Sverige och i världen.
Pentekostal kristendom, eller ”pingstkarismatisk” som är en mer vardaglig term, är idag världens näst största kristna tradition med ca 600 miljoner medlemmar och anhängare. Majoriteten av de pentekostala kristna finns i globala Syd men växer också i Europa och Nordamerika. Forskningen om pentekostalismen är ett expanderande fält och berör både religionsvetenskap och samhällsvetenskap.
Genom Institutet för Pentekostala Studier samverkar CRS och ALT med det europeiska forskarnätverket Glopent (European Research Network on Global Pentecostalism) och finns med i nätverkets styrgrupp. Institutet för Pentekostala Studier driver gemensamma forskningsprojekt, seminarier och konferenser och erbjuder därigenom resurser och miljö för alla som forskar med ämnen som har anknytning till pentekostal kristendom.
Seminarieprogram för vårterminen 2023 hittar du här
För kontakt och för att finnas med på sändlista för utskick, skriv till samuel.asberg@teol.uu.se (Samuel Åsberg, administratör för IPS och doktorand inom systematisk teologi vid Uppsala universitet).
IPS Network
IPS Network är ett forskarrum på webben som drivs av Pingst – arkiv och forskning. Där presenteras referensmaterial, källor, aktuell information, samt erbjuds rum för interaktion och kunskapsutbyte med intresset för pentekostalism som nav.
Sedan 2014 finns böcker, uppsatser, tidskrifter och outgivna dokument om Pingströrelsen och andra pentekostala rörelser på IPS Network. Verken i detta elektroniska bibliotek är extra svåra att få tag på eller, enligt våra bedömningar, extra viktiga. Dessa görs tillgängliga med författarnas explicita tillstånd. IPS Network administreras av Magnus Wahlström på Pingst FFS. IPS Network hittar du här.
Begravningar som ett socialt fenomen i nutid och i historien
Begravningar är ett fenomen som sker vid över 90 000 tillfällen per år (vilket i snitt är ca 250 per dag) i Sverige och som alla människor någon gång ställs inför. Det gör begravningar och det som sker i samband med dessa till ett socialt fält som berör samtliga människor över tid och ger därmed en unik möjlighet att få kunskap om och förstå samhället och dess förändringar. Dessutom inkluderar studier inom begravningsfältet ett flertal vetenskapliga discipliner.
Under slutet av 1990-talet genomfördes vid Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet, ett flertal större forskningsprojekt om begravningar. Sedan dess har i Sverige en del forskning bedrivits, men förvånansvärt få större forskningsprojekt på området har genomförts. Nätverkets syfte är att fylla ut bristen på forskning genom att samla forskare som bedrivit, bedriver eller planerar att bedriva forskning inom fältet och att göra det i samverkan med praktiker på området så som begravningsbyråer och kyrkogårdsförvaltningar. Forskningen kan handla om olika begravningar i historien, likväl som i nutid, och de vetenskapliga utgångspunkterna kan vara till exempel sociologiska, antropologiska, etnologiska så väl som statsvetenskapliga, juridiska och arkitektoniska.
För information om nätverket och aktiviteterna kontakta koordinator: Magdalena Nordin, LIR, Göteborgs universitet (magdalena.nordin@lir.gu.se), eller CRS föreståndare Martha Middlemiss Lé Mon (martha.middlemiss@teol.uu.se).
Network for the Historical Study of National Christianities
Inom forskning traderas ofta en bild av folkhemmet som ett upplyst och sekulärt projekt, där välfärd, framtidsoptimism, renhet och byggande av rejäla bostäder innebar ett nytt Sverige i kontrast till det gamla som präglades av fattigdom, trångboddhet, förtryck och religion. Föreliggande nätverk vill nyansera denna förenklade berättelse. Det moderna Sverige tog aldrig avstånd från kristendomen. Det handlade snarare om att nya politiska krafter och sociala skikt i stället för gammalt "katekesplugg” ville ha en kristendom som förmedlade etik, solidaritet och idealism. Sedan länge hade präster och lärare tillsammans representerat det så kallade läroståndet. Under 1920-talet trädde dock folkskollärare fram som den segrande delen av detta lärostånd, med en liberal och medborgerligt syftande kristendomsuppfattning utifrån Jesus som en etisk och moralisk förebild. Under 1930-talet skulle det inom Svenska kyrkans prästerskap formeras en bred motreaktion mot denna liberala kristendom, till förmån för uppskattning av ämbete, kyrklig hierarki och sakrament. Folkskolan skulle dock ända fram till 1960-talet fungera som kyrka för en annan kristendom. Denna folkhemskristendom är förvånansvärt outforskad och kommer i detta projekt analyseras som uttryck för ett försök att skapa en svensk värdegrund, och jämföras internationellt med liknande projekt.
Network for the Historical Study of National Christianities är ett nätverk består av seniora och juniora forskare inom utbildningshistoria, historia och kyrkohistoria.
Nätverkets aktiviteter är för närvarande finansierade och ordnade med stöd från CIRCUS
För information om nätverket och aktiviteterna kontakta coordinator Urban Claesson, urban.claesson@teol.uu.se.
MIGRATION SOM JURIDISK OCH POLITISK PROCESS: NÄTVERK FÖR MIGRATIONSFORSKARE VID UPPSALA UNIVERSITET
Migration som juridisk och politisk process är ett övergripande initiativ där flera fakulteter och avdelningar samarbetar för att förbättra och fördjupa redan existerande specialistkompetens inom fältet migration vid Uppsala universitet.
Migration är en av de stora sociala utmaningarna i vår tid. Detta underströks inte minst av 2015/2016 års flyktingkris. Beslutsfattare behöver en solid kunskapsbas för att möta dessa utmaningar. Nätverket samlar forskare från olika discipliner som på olika sätt närmar sig rättsliga och politiska dimensioner av migration. Vi vill vidare bidra till ökat samarbete med icke-akademiska aktörer (som civilsamhällets organisationer och myndigheter) för att skapa förutsättningar för en mer evidensbaserad debatt om migration än vad som idag är fallet. Traditionell migrationsforskning har ofta börjat från uppfattningen om migration som en rörelse över gränser; i rummet. Nätverkets perspektiv på migration som en process och som en rörelse också i tid är innovativt eftersom vår utgångspunkt är att var en person befinner sig geografiskt inte nödvändigtvis är avgörande för hens migrationsstatus. Tid, som i ålder, tid tillbringad i ett visst land m.m., är också en viktig faktor för att identifiera vem som räknas som en migrant, samt var, hur och varför detta är fallet.
Nätverkets aktiviteter är för närvarande finansierade och ordnade med stöd från CIRCUS
För information om nätverket och aktiviteterna kontakta coordinator: Rebecca Thorburn Stern eller CRS föreståndare Martha Middlemiss Lé Mon.
CRS FORSKNINGSINITIATIV OM KLIMATPOLITIK OCH SAMHÄLLSOMSTÄLLNING
Klimatförändringar beskrivs som en av de största utmaningarna för mänskligheten. Klimatförändringarna har effekter över hela världen – de påverkar inte bara miljön utan också samhällen och ekonomier, organisationer, individer och grupper. Människor påverkas i olika faser av livet, i olika omfattning. Världen står med nödvändighet inför omfattande samhällsomställningar. Samtidigt har det blivit allt tydligare att traditionell samhällelig styrning och infrastruktur inte räcker till. Därför efterfrågas på bred front nya sätt att styra och förvalta samhället i samverkan mellan olika berörda samhällsaktörer. I mötet med samhällets och individens utmaningar i klimatomställningen uppstår många nya frågor och uppgifter för forskning. Forskning för att möte dessa utmaningar lyfts också fram som prioriterade i den svenska forskningspolitiken, som särskilt lyfter behovet av tvärvetenskaplig forskning – inte minst med fokus på forskning inom samhällsvetenskap och humaniora som tidigare varit underprioriterade. Forskningsfrågorna kopplade till de klimatpolitiska utmaningarna relaterar också till FN:s hållbarhetsmål som särskilt pekar på behoven av integration av klimatarbetet i nationell politik och förvaltning, liksom att bygga samhällets institutionella kapacitet för lindring av klimatförändringarna liksom för anpassning till redan oundvikliga sådana förändringar.
På CRS har en ny forskarkonstellation formats för att studera dessa frågor. I gruppen ingår religionssociologer, beteendevetare, rättsvetare, miljövetare och statsvetare. Samtliga medverkande är forskare förankrade i mångvetenskaplig forskning och bygger nu tillsammans forskning på ett nytt sätt på CRS. Vi vill lyfta de tvärvetenskapliga forskningsfrågorna kopplade till klimatpolitik och samhällsomställning med fokus på både individen och samhället och relationen mellan dessas roller, ansvar och samverkan. Vårt forskningsinitiativ lyfter klimatforskningens frågor inom samhällsvetenskap och humaniora och söker konkretisera vad de innebär för individens och samhällets klimatomställning idag.
För mer information om nätverket och aktiviteterna kontakta coordinator: Annika Nilsson, eller CRS föreståndare Martha Middlemiss Lé Mon.
FORSKNINGSINITIATIV: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I DET LOKALA SVERIGE
Många av Uppsala universitets forskare arbetar i sin forskning med mänskliga rättigheter, enskilt eller i grupp. Många av våra forskare bidrar också till undervisning i mänskliga rättigheter, såväl vid universitetet som vid olika externa arrangemang. Vi menar att det vore bra om kunskapen om denna forskning kunde komma fler till godo, spridas till omgivande samhället och komma till praktisk nytta. Området mänskliga rättigheter är i sig ämnesöverskridande och flera av vårt breda universitets forskare är i forskningen engagerade i frågor som direkt eller indirekt har med mänskliga rättigheter att göra. Vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS) har vi därför valt att initiera ett forskarnätverk som fokuserar på Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige. Som en del i detta initiativ arbetar vi med seminarier, forskning och samverkan.
Följande är exempel på frågor vi arbetar med: Hur förhåller sig mänskliga rättigheters förverkligande till kommunalt självstyre? Vilket genomslag har konventioner och nationell lagstiftning i de 21 regioner och 290 kommuner som är huvudmän och ansvariga för implementeringen av mänskliga rättigheter? Förverkligandet av det offentliga uppdraget står inför nya utmaningar på det lokala planet, till följd av globalisering och internationalisering men också till följd av en förändrad politisk kultur och otydliga gränser mellan det privata och offentliga. Det decentraliserade Sverige (kommuner och regioner) är de facto det Sverige som till största delen är satt att förverkliga rättigheterna. Men denna del av det offentliga är inte uppbyggd för att förverkliga individuella mänskliga rättigheter utan är till sin natur annorlunda, mer inriktad mot att gynna det allmännas verksamhet och vara till nytta för samhället i stort.
Verksamheten i det offentliga är idag mer mångfacetterad och pluralistisk till sin natur, vilket blir synligt på det lokala planet. Förverkligandet av de mänskliga rättigheterna förändras. Det sker idag utifrån nya parametrar som i sin tur inte fanns när Sverige, t.ex. implementerade Europakonventionen i mitten av 1990-talet.
Denna utveckling aktualiserar betydande etiska, juridiska och politiska överväganden. Hur samhället svarar på dessa frågor påverkar hur vi uppfattar demokratin och förverkligandet av rättsstaten, men också hur legitimiteten tar sig uttryck i mötet mellan individ, kollektiv och det allmänna.
För information om nätverket och aktiviteterna kontakta koordinator Victoria Enkvist, lektor i offentlig rätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet (victoria.enkvist@jur.uu.se) eller Anna Sara Lind, vetenskaplig ledare vid CRS (anna-sara.lind@jur.uu.se).
