Bred acceptans för olika välfärdsaktörer

2013-02-04

Det finns en övervägande positiv inställning till alternativa eller privata aktörer inom välfärdsområdet bland svenskar. Totalt anser nästan hälften att andra aktörer skall få utföra välfärdstjänster, medan endast en tredjedel är emot. Det visar en attitydundersökning som genomförts av CRS i Uppsala, på uppdrag av Svenska kyrkan.

Välfärdstjänsternas kvalitet och olika aktörers lämplighet att bedriva sådan verksamhet är en fråga som vållat het samhällsdebatt.

– Omställning av hela det svenska samhället med ett ökat inslag av privata aktörer som erbjuder välfärdstjänster, samtidigt som vi påverkas av den ekonomiska krisen i Europa gör det här till ett intressant forskningsområde, säger seniorprofessor vid Centrum för forskning om religion och samhälle, Anders Bäckström, som är ansvarig för studien.

Undersökningen omfattar enkätsvar från 3 111 svenskar mellan 18-80 år och genomfördes i oktober 2012.

I studien som presenteras i rapporten ”Svenska kyrkan och välfärden – en studie av attityder”, framgår att svenskar är övervägande positiva till att ideella, eller kommersiella aktörer erbjuder välfärdstjänster. Detta gäller särskilt om de riktar sig till vuxna utanför ett aktivt yrkesliv, exempelvis hemlösa, arbetslösa, sjuka och äldre.

Totalt anser 48 procent att andra aktörer skall få utföra välfärdstjänster, medan endast 33 procent är emot. Högutbildade är mer positiva än lågutbildade och nivåerna är i stort desamma för alla aktörer. När frågor ställts om religiöst drivna skolor samt vårdhem framkommer dock ett mer oväntat resultat:

– När det handlar om skolan så är inställningen till religiösa huvudmän negativ, medan man mycket väl kan tänka sig att kyrkan kan driva äldreboenden. Det här visar på att det finns stora spänningar i frågan om religion och välfärd i vårt samhälle. Grundhållningen är att samhället skall ansvara skolan eftersom religion kan bidra till spänningar i samhället, säger Anders Bäckström. Detta är i linje med den neutrala staten.

Den positiva attityden till välfärdstjänster grundar sig på tanken om medmänsklighet där studien stödjer tidigare forskning som visar att Svenska kyrkan uppfattas som kulturellt identitetsgivande och bidrar till känslor av tillhörighet, oavsett det egna religiösa engagemanget, samtidigt som man litar på att välfärdsverksamheten bedrivs på ett professionellt sätt.

De alternativa aktörerna ses dock av deltagarna i studien, framför allt som en komplettering till den svenska modellen med kommun, landsting och stat som aktörer.

– Men vi kan konstatera att hela 25 procent är positiva till alla former av alternativ välfärdsverksamhet, säger Miriam Hollmer, som varit projektanställd som utredare.

– Vi kommer att fortsätta att undersöka dessa frågor inom ramen för Impact-programmets tema: Välfärdsmodeller - Organisation och värderingar. Det här är frågor som har en växande betydelse inte minst genom den ekonomiska krisen i Europa och den växande diskussionen för och emot det religiösa inslaget i samhället, säger Anders Bäckström.

Nyheter från 2013