Unga kristna är fortsatt mer restriktiva till alkohol

2013-04-16

En ny studie om kristna ungdomars förhållande till alkohol och andra droger visar att alkoholkonsumtionen är väsentligt lägre bland aktiva kristna än bland ungdomar i allmänhet. En minoritet intar dock ett helnyktert förhållningssätt då de rör sig i olika sociala miljöer och har vänner som dricker alkohol.

– Detta resultat visar att religion fortfarande är en viktig faktor för många ungdomars livsstil, säger Anders Sjöborg, religionssociolog vid CRS som nyligen undersökt attityderna bland svenska kristna ungdomar.

Att ett religiöst engagemang hänger ihop med en återhållsam livsstil när det handlar om droger och då främst alkohol har framkommit i flera tidigare undersökningar. Speciellt tydlig har denna tendens varit bland aktiva i frikyrkan.

Föregående studier har också pekat mot en långsam utjämning mellan kristet aktiva och befolkningen i övrigt när det handlar om måttligt bruk av alkohol där en större grupp av kyrkligt aktiva numera då och då nyttjar alkohol.

– Jag ville undersöka om denna utveckling gäller även de unga som är aktiva i kristna organisationer. Jag ville också se om det finns ett samband mellan trosföreställningar och attityder till alkohol. Det är något som förutsatts men har inte studerats på djupet, särskilt inte bland ungdomar, säger Anders Sjöborg.

I studien som finansierats av Stiftelsen Ansvar för Framtiden (SAFF) och norska Helsedirektoratet fann han att så många som närmare 70 procent av de ungdomar som är aktiva i en kristen organisation och är 16-17 år, aldrig eller nästan aldrig brukar alkohol. Detta kan jämföras med den senaste nationella drogvaneundersökningen från 2011 där endast 16 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna i gymnasiets andra årskurs var ickekonsumenter av alkohol.

Var fjärde av de svarande ansåg att kristna kan dricka alkohol men inte bör bli fulla och 30 procent tyckte att man som kristen inte ska bruka alkohol alls. Flertalet i undersökningen menade också att de drack mer måttligt än andra ungdomar som de umgås med och så många som 60 procent av de som drack tyckte att det var ok att dricka alkohol om det skedde i bland.

– Det här tyder på att en måttlighetsnorm har vuxit fram bland dessa unga. Studien visar ett gap mellan en norm om församlingen som en nykter miljö och attityden att det är ok med ett glas vin eller öl på stan efter ett kristet möte. Det pekar på att nykterhet och frikyrklighet inte längre är lika tätt sammankopplade som tidigare, säger Anders Sjöborg.

Graden av religiositet och religiös tillhörighet hade också ett samband med både alkoholkonsumtion och attityder till akohol i kristna miljöer. Frikyrkans ungdomar var dock överlag mer restriktiva jämfört med de svenskyrkligt aktiva.

Attityden till alkohol och alkoholkonsumtion påverkades även tydligt av både ålder och kön: män och äldre ungdomar drack mer än andra, men även alkoholkonsumtion i kamratkretsen liksom bland föräldrarna påverkade unga till att dricka i högre utsträckning.

– Studien tyder på en individualiseringsprocess i samhället, som påverkar också unga kristna, där individen gör egna och fria val som inte enbart styrs av en bestämd ideologi eller trosinriktning, säger Anders Sjöborg.

Han menar att detta visar på en religiös förändringsprocess där vissa samfund som tidigare haft en strikt syn på alkohol omprövat tidigare synsätt. Det kan handla om en medveten teologisk omprövning, eller att man slutat tala om alkoholfrågan eftersom den uppfattas som privat. Dessa förändringar påverkar också kristna ungdomar, säger Anders Sjöborg.

Totalt svarade 615 personer i åldrarna 16-25 på frågor om bruk och attityder till droger.

* Undersökningen genomfördes i mars-april samt november-december 2012 med hjälp av en webbenkät som skickades till ungdomar engagerade i ett antal kristna ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkans unga, Svenska kyrkan, Evangeliska fosterlandsstiftelsen – EFS, SALT, Pingströrelsen, Evangeliska frikyrkan, Trosrörelsen och Katolska kyrkan. Studien har genomförts på uppdrag av Blåbandsförbundet av CRS, Uppsala universitet.

Nyheter från 2013