Ny avhandling: Olika villkor för religiösa företrädare i medierna

2013-10-18

Religiösa aktörer finns med som aktiva deltagare på de stora tidningarnas debattsidor – men de spelar på mediernas villkor och förutsättningarna är olika beroende på vilken religiös grupp de representerar. Det visar religionssociologen Marta Axner, knuten till Impactprogrammet, i sin avhandling där debattartiklar av religiösa aktörer i några stora svenska dagstidningar studerats.

Marta Axners avhandling Public Religions in Swedish Media

Cirka 3.5 procent av alla debattartiklar som publicerats i DN, SvD och Expressen det senast decenniet har undertecknats av någon som genom sin titel eller organisation kan sägas representera religion. De allra flesta var kristna, där Svenska kyrkan, frikyrkorna och olika ekumeniska organisationer var de största grupperna. Även andra kristna kyrkor och organisationer, liksom judiska och muslimska aktörer, fanns representerade. Artiklarna spänner över en rad ämnen, men många av dem handlar både om sakfrågor och på ett mer övergripande plan om religionens plats i offentligheten.

- Det är som att det pågår en metadebatt om religion i offentligheten, där de religiösa aktörerna måste legitimera sin plats. Det märks till exempel i debatten om en ny äktenskapslag som jag analyserat närmare – där förekommer såväl religiösa som mer sekulära argument, och olika strategier används för att argumentera för varför religiösa aktörer och religiösa argument kan vara relevanta i en mer allmän debatt om lagstiftningen, säger Marta Axner.

Analyserna visar att även om alla religiösa aktörer på olika sätt anpassar sig till mediernas villkor när de deltar med debattartiklar, så finns det också stora skillnader mellan de religiösa grupperna. Judiska och muslimska aktörer verkar ha ett snävare utrymme såväl i vilka frågor som debatteras som när det gäller vilket språk eller vilka argument som används. Framför allt muslimska skribenter förhåller sig i sina debattartiklar ofta till den väldigt negativa mediebilden som finns av muslimer i Sverige och västvärlden. Svenska kyrkan, å andra sidan, verkar tillsammans med en del andra kristna grupper ha betydligt större möjlighet att uttala sig om en bredd av frågor och mer tala för ”det allmänna goda” i någon mening.

De religiösa aktörernas deltagande i samhälldebatten formas av debattartikelns särskilda genre och form med sin betoning på nyhetsvärde i en samverkan med uppfattningar om religionens plats i det offentliga samtalet och de religiösa aktörernas egna sätt att fungera.

- Det talas numera ofta om religionens återkomst, eller att vi lever i ett post-sekulärt samhälle. Och det finns en del som tyder på att det finns ett ökat intresse för religion, inte minst från medier. Men det betyder inte att religiösa aktörer har fått ett ökat inflytande eller sätter agendan för hur religion förekommer i medierna. Det går inte att hävda att sekulariseringen har avstannat eller vänt i någon innehållslig mening utifrån mitt material, avslutar Marta Axner.

Axner försvarar sin avhandling Public Religions in Swedish Media: A Study of Religious Actors on Three Newspaper Debate Pages 2001-2011 vid disputation på teologiska fakulteten, Uppsala universitet, den 25 oktober 2013.

Avhandlingen finns att läsa i fulltext här (pdf-fil)

Nyheter från 2013